Avgiftshöjning i BRF: varför det händer, hur du ser det komma och vad du kan göra

Publicerad av Lusa | Uppdaterad oktober 2026

En avgiftshöjning i en BRF beror nästan alltid på att föreningens kostnader för räntor, underhåll eller drift har vuxit snabbare än intäkterna. Det finns inget lagstadgat tak för hur mycket avgiften får höjas. Avgiften ska täcka föreningens kostnader, så det är budgeten som i praktiken styr hur stor höjningen blir.

Få saker oroar bostadsrättsinnehavare lika mycket som ett brev från styrelsen om höjd månadsavgift. Och få saker oroar bostadsrättsköpare lika mycket som att köpa sig in i en förening där en avgiftshöjning väntar runt hörnet.

Den här artikeln förklarar varför avgiftshöjningar sker, hur en BRF finansierar stora renoveringar, hur du som köpare kan se en sannolik höjning innan du lägger bud, och vad du som befintlig medlem kan göra när föreningen annonserar en.

Varför avgifter höjs

En bostadsrättsförenings avgifter ska täcka alla gemensamma kostnader: räntor på föreningens lån, fastighetsskatt, försäkringar, vatten, el i gemensamma utrymmen, sophantering, trappstädning, förvaltning, avsättning till underhåll, och eventuellt fjärrvärme eller annan uppvärmning.

Avgiften höjs när dessa kostnader ökar snabbare än föreningen kan absorbera dem. De vanligaste orsakerna:

Stigande räntor är den enskilt största drivkraften bakom avgiftshöjningar 2022-2025. Snitträntan för BRF-lån gick från cirka 1,0% 2021 till 3,1% 2024 (Nabo). För en förening med 50 miljoner i lån innebär det en ökad räntekostnad på ungefär 1 miljon kronor per år. De pengarna måste komma någonstans ifrån.

Stora underhållsprojekt som stambyte, takrenovering eller fasadrenovering kostar från några miljoner till tiotals miljoner. Om föreningen inte har byggt upp tillräckliga reserver (fond för yttre underhåll) måste projektet finansieras genom nya lån, vars räntekostnader kräver högre avgifter, eller genom en direkt avgiftshöjning som bygger upp en kassa inför projektet.

Eftersatt underhåll som hinner ikapp. En förening som hållit låga avgifter genom att skjuta upp nödvändigt underhåll hamnar till slut i en situation där allt behöver göras samtidigt. Det resulterar ofta i en stor avgiftshöjning snarare än gradvisa justeringar.

Höjd tomträttsavgäld. Om byggnaden står på kommunal mark omregleras avgälden periodiskt. I Stockholm har omregleringar resulterat i fördubblingar eller mer, och kostnaden fördelas på medlemmarna via avgiften.

Förlorade hyresintäkter. Föreningar med kommersiella lokaler (butiker, restauranger) är delvis beroende av hyresintäkter för att hålla nere avgifterna. Om en stor hyresgäst lämnar och lokalen står tom under en längre period minskar intäkterna, och avgiften kan behöva höjas.

Ökade energikostnader. Framför allt fjärrvärme och el. Äldre, dåligt isolerade byggnader drabbas hårdast.

Hur stor är en typisk avgiftshöjning?

Det finns ingen "typisk" höjning, men aktuella data ger en bild:

Stockholms-BRF:er höjde sina avgifter med i genomsnitt 8,6% mellan 2023 och 2024 (HSB Bostadsrättsbarometer 2025, 762 föreningar). Det är den högsta genomsnittliga höjningen på många år och drevs primärt av ränteuppgången.

En förening som genomför ett stambyte kan behöva höja avgiften med 20-40% under en period av 3-5 år, beroende på projektets storlek och finansieringsstruktur.

Extremfall finns: föreningar som gått från en historiskt låg avgift till en marknadsmässig på kort tid, med höjningar på 50% eller mer. Det sker typiskt i föreningar som underfinansierat sin verksamhet under lång tid.

Hur finansierar en BRF stora renoveringar?

Med en blandning av sparade pengar, lån och höjd avgift. Ett stambyte eller en fasadrenovering för tiotals miljoner betalas sällan på ett enda sätt.

Först tar föreningen av det som finns i kassan och i fonden för yttre underhåll. En förening som sparat i takt med underhållsplanen kan klara en stor del av projektet så. Resten lånas nästan alltid, och då är det räntan på de nya lånen som till slut driver upp avgiften. Vissa föreningar höjer avgiften några år i förväg för att bygga upp en buffert, vilket ger en jämnare kurva än en stor höjning efteråt.

Det finns också mindre vanliga vägar. Föreningen kan sälja eller upplåta outnyttjade ytor, som en vind som byggs om till lägenheter, eller hyra ut en lokal. Engångsuttag direkt från medlemmarna är ovanliga. Kostnaden tas i stället ut via avgiften, ibland kompletterat med frivilliga kapitaltillskott. Läs mer om hur det fungerar vid ett stambyte i BRF.

Hur mycket får en BRF höja avgiften?

Lagen sätter ingen procentgräns. Avgiften ska täcka föreningens kostnader och avsättningar, och den fördelas mellan lägenheterna efter insats eller andelstal enligt stadgarna. Det som skyddar dig är alltså inte ett tak, utan att avgiften hänger ihop med föreningens faktiska kostnader och att fördelningen mellan lägenheterna inte kan ändras utan beslut på föreningsstämman.

Hur genomför man en avgiftshöjning?

I de flesta föreningar är det enligt stadgarna styrelsen som beslutar om avgiften, inte stämman. Processen brukar se ut så här: förvaltaren tar fram en budget eller likviditetsprognos som visar att intäkterna inte räcker, styrelsen fattar beslut som protokollförs, och medlemmarna informeras innan den nya avgiften börjar gälla. Lagen anger ingen fast varseltid, men en seriös styrelse aviserar höjningen några månader i förväg och förklarar varför. Därefter uppdaterar förvaltaren avierna.

Vill du se vad en viss höjning betyder för just din ekonomi, lägg in den nya avgiften i boendekalkylatorn.

Hur du som köpare ser en avgiftshöjning komma

Du behöver inte kunna förutsäga exakta belopp. Det räcker att identifiera föreningar med hög sannolikhet för höjning. Här är signalerna, rankade efter tillförlitlighet:

Starka signaler

Lågt eller negativt sparande. Om sparande per m² (i nyckeltalstabellen) ligger under 120 kr/m² eller är negativt, genererar föreningen inte tillräckligt kassaflöde för att täcka framtida underhåll. Avgiftshöjning eller nya lån är matematiskt oundvikliga. Riksgenomsnitt 2024: 124 kr/m², alltså precis på gränsen.

Hög räntekänslighet kombinerad med kort bindningstid. Om räntekänsligheten överstiger 15% och lånespecifikationen i noterna visar att stora lån förfaller inom 12-24 månader, kommer en ränteomförhandling att slå hårt. Avgiftshöjning är det sannolika resultatet.

Planerade stora renoveringar utan tydlig finansiering. Om förvaltningsberättelsen nämner stambyte, takrenovering eller liknande, och det inte framgår hur det ska finansieras (fonderade medel, befintligt sparande, redan beslutade lån), räkna med att avgifterna behöver höjas.

Moderata signaler

Årsavgift väsentligt under jämförbara föreningar i området. Om grannföreningen med liknande byggnadsår och standard tar 4 500 kr/månad för en trea och din kandidat tar 3 200 kr/månad, fråga varför. Skillnaden kan bero på olika förutsättningar (lägre skuldsättning, kommersiella intäkter), men den kan också bero på att föreningen håller avgiften artificiellt låg.

Sjunkande sparande över tid. Jämför sparande-nyckeltalet med föregående år (årsredovisningen visar vanligtvis 2-3 års jämförelsesiffror). En nedåtgående trend, även om nivån ännu inte är kritisk, signalerar att kostnadsökningar inte kompenseras av avgiftshöjningar.

Tomträttsomreglering inom 5 år. Om föreningen har tomträtt och nästa omreglering närmar sig, kan avgälden öka kraftigt. Historiskt har omregleringar i Stockholm resulterat i avgäldshöjningar på 100-300%.

Svagare signaler (men värda att notera)

Hög skuldsättning utan motsvarande sparande. Skuldsättning över 10 000 kr/m² är inte i sig en garanti för avgiftshöjning (nyproduktion kan ligga här av naturliga skäl), men i kombination med lågt sparande indikerar det att avgifterna inte täcker kostnaderna tillräckligt.

Byte till K3-regelverket. Föreningar som byter från K2 till K3 (obligatoriskt för alla BRF:er från räkenskapsår som börjar 2026) kan upptäcka att komponentavskrivning förändrar deras redovisade resultat. Det i sig orsakar inte en avgiftshöjning, men det kan synliggöra ett underhållsbehov som tidigare doldes av K2:s förenklade avskrivningsmodell.

Hur du prissätter risken som köpare

Avgiftshöjningsrisk är inte en anledning att aldrig köpa, men det är en anledning att justera ditt bud.

Räkna konkret. Om du bedömer att avgiften sannolikt höjs med 2 000 kr/månad inom de närmaste 2-3 åren, det är 24 000 kr/år i ökad boendekostnad. Kapitalisera det: vid 5% ränta motsvarar det ungefär 480 000 kr i lägre budvärdighet. Det betyder inte att du ska dra av exakt den summan, men det ger perspektiv. Testa olika avgiftsnivåer i vår boendekalkylator för att se hur en höjning påverkar din totala månadskostnad.

Ställ frågorna. Mäklaren är skyldig att upplysa om kända väsentliga förhållanden. Ställ direkt: "Finns det beslut eller planer på avgiftshöjning? Planeras större renoveringar? Hur ser låneomsättningen ut de närmaste åren?" Dokumentera svaren.

Jämför med alternativet. En förening med hög avgift men stark ekonomi (låg skuldsättning, bra sparande, nyligen genomfört underhåll) kan vara en bättre affär än en förening med låg avgift men svag ekonomi. Den låga avgiften är troligen tillfällig.

Vad du kan göra som befintlig medlem

Om din förening aviserar en avgiftshöjning, eller om du ser signalerna ovan i din egen förenings årsredovisning:

Förstå bakgrunden. Be styrelsen om en skriftlig motivering med konkreta siffror. Varför höjs avgiften? Vilka kostnader har ökat? Hur ser prognosen ut? En seriös styrelse har den informationen redo.

Gå på föreningsstämman. Avgiftshöjningar beslutas av styrelsen (inte stämman, i de flesta fall), men stämman är forumet för att ställa frågor, begära insyn och påverka styrelsens prioriteringar. Underhållsplanens omfattning och investeringsbeslut kan påverkas av stämmobeslut.

Granska underhållsplanen. Om föreningen planerar en stor renovering, be om att få se den fullständiga underhållsplanen med kostnadsberäkningar och finansieringsplan. Det ger dig en bild av om höjningen är en engångsanpassning eller början på en längre period med stigande avgifter.

Kontrollera om höjningen är proportionerlig. Jämför föreningens nya avgiftsnivå med liknande föreningar i området. Om höjningen tar avgiften från underfinansierad till marknadsmässig nivå är den förmodligen motiverad, även om den gör ont. Om avgiften efter höjningen är väsentligt högre än jämförbara föreningar kan det finnas skäl att ifrågasätta styrelsens kostnadskontroll.

Starta inte en strid utan underlag. Avgiftshöjningar är sällan populära, men de är ofta nödvändiga. En förening som höjer avgifterna proaktivt för att bygga reserver inför ett planerat underhåll gör det rätta, även om det är obekvämt. Ifrågasätt processen och transparensen, inte nödvändigtvis beslutet i sig.

Den nuvarande marknadssituationen (2024-2026)

Den genomsnittliga svenska BRF:en befinner sig i en historiskt ovanlig sits. Räntorna tredubblades på tre år. Avgifterna har höjts, men inte tillräckligt: det rikstäckande genomsnittliga sparandet (124 kr/m²) ligger under branschens rekommenderade miniminivå, och ungefär 20% av föreningarna har negativt sparande.

Samtidigt pågår en eftersatt underhållsvåg i miljonprogrammets BRF:er (byggda 1965-1975), där stambyten och fasadrenoveringar nu är akuta i många föreningar.

Det innebär att avgiftshöjningar sannolikt fortsätter vara vanliga under de kommande åren, även om räntemiljön skulle stabiliseras. Det gäller inte alla föreningar, men det gäller tillräckligt många för att varje köpare bör kontrollera sin specifika förening snarare än att anta att "det ser väl okej ut."

Lusa är ett svenskt webbverktyg för bostadsrättsköpare. Alla benchmarks refererar till publicerade data från Nabo (2024, ~2 500 BRF:er), HSB Bostadsrättsbarometer (2025, 762 Stockholms-BRF:er), SBAB och Riksbyggen. Inga siffror på den här sidan utgör finansiell rådgivning.